AI-förordningen och skolan: vad som gäller från 2 augusti 2026 – och vad som skjutits upp till 2027

För huvudmän, förvaltning, rektorer och skolledning.

I nästan två år har den 2 augusti 2026 varit datumet som organiserat allt planeringsarbete kring EU:s AI-förordning. Det var dagen då kraven på AI-system med hög risk skulle börja gälla – och utbildning står uttryckligen på den listan (Europaparlamentet och rådet 2024, bilaga III p. 3).

Sex dagar innan dess ändrade EU tidsplanen.

Det betyder inte att söndagen den 2 augusti är oviktig. Det betyder att en del av regelverket börjar gälla då, och att den tyngsta delen fått sexton månader till. Skillnaden är värd att förstå exakt, eftersom den avgör vad ni behöver ha på plats den här veckan och vad som hör till budgetåret 2027.

Kort version

• Förordning (EU) 2026/1744 trädde i kraft den 27 juli 2026 och ändrar AI-förordningen. Den kallas Digital Omnibus on AI.
• Högriskkraven för utbildnings-AI är uppskjutna från 2 augusti 2026 till 2 december 2027.
• Transparenskraven i artikel 50 är inte uppskjutna. De börjar gälla den 2 augusti 2026.
• Två saker gäller redan sedan februari 2025: förbudet mot känsloavläsning i utbildningsmiljöer och kravet på AI-kunnighet hos personalen.
• GDPR gäller parallellt och har inte flyttats. Huvudmannen är personuppgiftsansvarig.

Vad som hände i juli

Kommissionen föreslog i november 2025 en ändring av AI-förordningen, sedan det blivit tydligt att de tekniska standarder och stöddokument som högriskkraven vilar på inte skulle bli klara i tid. Efter en misslyckad förhandlingsrunda i april nåddes en politisk överenskommelse den 7 maj, parlamentet röstade ja den 16 juni och rådet gav sitt slutgiltiga godkännande den 29 juni.

Rättsakten är daterad den 8 juli, publicerades i EU:s officiella tidning den 24 juli och trädde i kraft tredje dagen därefter – den 27 juli 2026. Lagstiftaren motiverar den ovanligt korta ikraftträdandetiden med att den 2 augusti låg för nära för att skapa rättsosäkerhet (Europaparlamentet och rådet 2026).

AI-förordningen är från och med den 27 juli alltså inte längre 2024-texten. Den är 2024-texten som ändrad.

Den nya tidslinjen

Källa: Europaparlamentet och rådet (2024, art. 113); Europaparlamentet och rådet (2026).

Varför skolan pekas ut särskilt

Bilaga III till AI-förordningen räknar upp åtta områden där AI-system klassas som hög risk. Punkt 3 handlar om utbildning och yrkesutbildning och omfattar system som används för att

• avgöra tillträde eller antagning till en utbildning,
• utvärdera studieresultat – även när resultaten används för att styra elevens fortsatta lärande,
• bedöma vilken utbildningsnivå en person ska få eller kan få tillgång till, och
• övervaka och upptäcka otillåtet beteende vid prov.

(Europaparlamentet och rådet 2024, bilaga III p. 3.)

Här ligger den viktigaste tolkningsfrågan för svensk skola, och den är inte avgjord.

Formuleringen i andra strecksatsen förtjänar en noggrann läsning. Den utvidgar räckvidden för system som utvärderar studieresultat, så att de omfattas även när utvärderingen används för att styra elevens fortsatta lärande. Den gör däremot inte varje verktyg som stödjer formativt arbete till ett utvärderingssystem. Den springande punkten är om det är systemet eller läraren som utför utvärderingen.

Distinktionen är inte akademisk. Sveriges Skolledare framhåller i sitt ställningstagande att skolor använder många AI-system som enligt AI-förordningen klassas som högrisk, och nämner system som ger betygsrekommendationer, styr antagning eller disciplinära beslut, eller analyserar elevdata för att ge stöd (Sveriges Skolledare 2025). Exemplen har en sak gemensamt: systemet står nära ett beslut om eleven.

Det avgörande är alltså inte vad verktyget heter eller hur det marknadsförs. Det avgörande är vilken funktion systemet faktiskt utför, vad det producerar, vem som fattar beslutet – och vilka konsekvenser resultatet får för en enskild elev.

Undantaget i artikel 6.3 – och varför man inte bör luta sig mot det

Artikel 6.3 innehåller ett undantag. Ett system som nämns i bilaga III ska inte anses vara hög risk om det inte innebär någon betydande risk för hälsa, säkerhet eller grundläggande rättigheter, bland annat genom att det inte väsentligt påverkar utgången av beslutsfattandet. Undantaget kan bli tillämpligt om systemet

• utför en avgränsad procedurmässig uppgift,
• förbättrar resultatet av en tidigare slutförd mänsklig aktivitet,
• upptäcker mönster eller avvikelser i beslutsfattande utan att ersätta eller påverka en tidigare mänsklig bedömning utan ordentlig granskning, eller
• utför en förberedande uppgift till en bedömning.

Undantaget gäller aldrig om systemet utför profilering av fysiska personer (Europaparlamentet och rådet 2024, art. 6.3).

Kommissionen publicerade den 19 maj 2026 ett utkast till riktlinjer för högriskklassificering. Positionen där är att utbildnings-AI ofta utför profilering och att undantaget därför i många fall inte blir tillämpligt. Snäva förberedande uppgifter kan fortfarande kvalificera sig – system som utvärderar en elevs kunskapsutveckling över tid gör det i regel inte (Europeiska kommissionen 2026a).

Det innebär att skolans AI-verktyg hamnar i tre olika lägen, som inte bör behandlas som ett.

System som beslutar eller rekommenderar. Betygsrekommendationer, antagningsstöd, automatisk rättning som levererar ett omdöme. Dessa utför funktionerna i punkt 3 direkt. Undantaget är i praktiken inte aktuellt.

System som modellerar eleven över tid. Adaptiva plattformar som bygger en bestående profil av eleven och anpassar innehåll och nivå efter den. Det är här kommissionens profileringsresonemang biter hårdast, och det är också här branschen försökt få en snävare läsning fastställd: den amerikanska branschorganisationen SIIA begärde 2025 att kommissionen skulle klargöra att punkterna 3 b och 3 c avser summativ bedömning och inte adaptiva lektioner (SIIA 2025). Något sådant klargörande har inte lämnats.

System som formulerar underlag för en mänsklig bedömning. Här är villkoren b och d i artikel 6.3 de relevanta – att förbättra resultatet av en tidigare slutförd mänsklig aktivitet, eller att utföra en förberedande uppgift. Bedömningen står och faller med om den mänskliga kontrollen är reell: kan läraren avvika från förslaget utan friktion, och är det läraren som faktiskt tar ställning? Om svaret är ja på båda är förutsättningarna andra än i de två föregående lägena. Om systemet samtidigt bygger en bestående profil av eleven är undantaget stängt oavsett.

Slutsatsen för er som köper in: acceptera inte "vi är formativa, alltså är vi undantagna" som svar. Undantaget är en bedömning som ska göras per funktion, dokumenteras, dateras och omprövas när produkten ändras. En leverantör som gjort det arbetet kan visa er det. En leverantör som inte gjort det, kan inte.

Tre saker som redan gäller er som huvudman

Känsloavläsning är förbjuden, inte högrisk. Sedan den 2 februari 2025 förbjuder artikel 5.1 f att AI-system används för att härleda känslor hos fysiska personer i utbildningsmiljöer, med undantag för medicinska skäl eller säkerhetsskäl (Europaparlamentet och rådet 2024, art. 5.1 f). Kommissionens riktlinjer nämner uttryckligen ett utbildningsinstitut som använder känsloavläsning för att bedöma elevers intresse och uppmärksamhet som ett förbjudet exempel (Europeiska kommissionen 2025). Förbudet tar sikte på system som härleder känslor ur biometriska data; system som tolkar sentiment i skriven text faller utanför just denna bestämmelse, men omfattas fortfarande av GDPR. Sanktionstaket för förbjudna metoder är det högsta i hela förordningen.

Kravet på AI-kunnighet gäller sedan februari 2025. Artikel 4 riktar sig till både leverantörer (eng. provider) och tillhandahållare (eng. deployer) – och en skolhuvudman som använder ett AI-system är tillhandahållare. Kravet omfattar personal och andra som hanterar systemen på er räkning, och ska anpassas efter deras förkunskaper och till sammanhanget. Julis ändringar justerade formuleringen mot att stödja utvecklingen av AI-kunnighet snarare än att garantera en viss nivå (Europaparlamentet och rådet 2026). Kravet finns kvar.

Det är värt att ställa mot hur användningen faktiskt ser ut. I Skolverkets senaste lägesbild hade nära åtta av tio tillfrågade lärare använt AI-tjänster i någon del av sitt arbete, och sju av tio hade använt dem för planering och förberedelse av undervisningen. Fyra av tio uppgav att de tagit initiativ till eller godkänt att elever använder AI, mot knappt två av tio i motsvarande undersökning 2024. Lägesbilden bygger på svar från 368 lärare i Skolverkets webbpanel inom grundskola, förskoleklass och fritidshem, och Skolverket framhåller själv att den inte ger en nationellt representativ bild (Skolverket 2026). På ledningssidan uppger endast fyra av tio skolledare att de har tillräcklig utbildning för att använda AI säkert (Sveriges Skolledare 2025).

GDPR har inte flyttats. Det är huvudmannen som är personuppgiftsansvarig – inte rektorn och inte den enskilda läraren. I kommunal verksamhet är det nämnden (Integritetsskyddsmyndigheten u.å.). Det innebär rättslig grund, personuppgiftsbiträdesavtal, registerföring och i många fall konsekvensbedömning innan ett AI-verktyg används på elevtexter. IMY har angett barn och AI som prioriterade områden under 2026 (Integritetsskyddsmyndigheten 2026a).

Från 2 augusti: artikel 50

Transparenskraven skjuts inte upp. Från den 2 augusti 2026 gäller att den som interagerar med ett AI-system ska informeras om det, och att leverantörer av system som genererar syntetiskt innehåll – inklusive text – ska se till att resultatet är märkt i maskinläsbart format och möjligt att upptäcka som AI-genererat (Europaparlamentet och rådet 2024, art. 50).

En begränsad övergångsperiod finns: system som fanns på marknaden före den 2 augusti 2026 behöver uppfylla märkningskravet i artikel 50.2 först den 2 december 2026. Innehåll som genererats före den 2 augusti behöver inte märkas retroaktivt (Europeiska kommissionen 2026c). Kommissionen publicerade i juni 2026 en frivillig praxiskod om transparens för AI-genererat innehåll som kan användas för att visa efterlevnad (Europeiska kommissionen 2026b).

Praktiskt för er del: fråga era befintliga leverantörer vad som ändras hos dem på söndag, och begär svaret skriftligt.

Vem utövar tillsyn i Sverige

AI-utredningen lämnade betänkandet Anpassningar till AI-förordningen den 6 oktober 2025. Modellen där innebär att elva myndigheter delar på marknadskontrollen, med Post- och telestyrelsen som samordnande och huvudansvarig myndighet, medan IMY ansvarar för bland annat brottsbekämpning, migration, rättskipning och biometri, och Finansinspektionen för bank och försäkring (SOU 2025:101). AI i skolan faller därmed på den allmänna linjen.

I väntan på kompletterande svensk lagstiftning har regeringen gett PTS, IMY, Finansinspektionen, Läkemedelsverket och Swedac uppdraget att vara nationella behöriga myndigheter till och med den 31 december 2026 (Regeringen 2026; Post- och telestyrelsen 2026).

Sex frågor att ta med in i upphandlingen

1. Vilken av funktionerna i bilaga III punkt 3 utför systemet – och vem sätter betyget? Be om ett svar som är funktionellt, inte marknadsföringsmässigt.
2. Finns en dokumenterad och daterad klassificeringsbedömning enligt artikel 6? Får vi läsa den?
3. Utförs profilering av elever? Om ja är undantaget i artikel 6.3 stängt, oavsett vad systemet i övrigt gör.
4. Hur ser den mänskliga kontrollen ut i praktiken? Kan läraren avvika från förslaget utan friktion, och går det att se i efterhand att en människa faktiskt tagit ställning?
5. Var behandlas personuppgifterna, finns biträdesavtal, och tränas några modeller på våra elevers data?
6. Vad ändras hos er den 2 augusti respektive den 2 december 2026 för att uppfylla artikel 50?

Så arbetar vi på Gradr idag

Gradr föreslår formuleringar för formativ återkoppling på elevarbeten. Läraren väljer, redigerar eller förkastar varje förslag. Utvärderingen görs av läraren. Gradr sätter inga betyg, producerar inget betygsunderlag och gör ingen summativ bedömning.

Personuppgifter behandlas på servrar inom EU. Kunddata används inte för att träna grundmodeller. Huvudmannen äger sin data.

Vi gör vår egen klassificeringsbedömning per funktion och följer kommissionens arbete med riktlinjerna. Vi behandlar inte "formativ" som ett automatiskt undantag från bilaga III – det är, som framgår ovan, inte vad rättsläget säger i dag – och vi omprövar bedömningen när produkten ändras väsentligt.

De sex frågorna ovan bör ställas till oss också.

Publicerad 30 juli 2026. Texten beskriver rättsläget vid publiceringsdatum och utgör inte juridisk rådgivning. Rättsläget kring klassificering av utbildnings-AI är under utveckling; kommissionens riktlinjer om högriskklassificering var vid publicering ett utkast.

Referenser

Europaparlamentet och rådet (2024) Förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI-förordningen). Europeiska unionens officiella tidning, 12.7.2024.

Europaparlamentet och rådet (2026) Förordning (EU) 2026/1744 av den 8 juli 2026 om ändring av förordning (EU) 2024/1689, (EU) 2018/1139 och (EU) 2023/1230 vad gäller förenklad tillämpning av harmoniserade regler för artificiell intelligens. Europeiska unionens officiella tidning, 24.7.2026. ELI: reg/2026/1744.

Europeiska kommissionen (2025) Riktlinjer om förbjudna AI-metoder enligt förordning (EU) 2024/1689. C(2025) 884 final, 4 februari 2025.

Europeiska kommissionen (2026a) Utkast till riktlinjer om klassificering av AI-system med hög risk enligt AI-förordningen, 19 maj 2026.

Europeiska kommissionen (2026b) Code of Practice on Transparency of AI-generated Content, juni 2026.

Europeiska kommissionen (2026c) Transparency obligations under Article 50 of the AI Act – frågor och svar. Shaping Europe's digital future.

Integritetsskyddsmyndigheten (2026a) IMY:s prioriteringar 2026 – AI, barn och brottsbekämpning, 3 februari 2026.

Integritetsskyddsmyndigheten (2026b) IMY blir marknadskontrollmyndighet för AI-förordningen, 15 juni 2026.

Integritetsskyddsmyndigheten (u.å.) För personuppgiftsansvariga inom skola och förskola.

Post- och telestyrelsen (2026) AI-förordningen.

Regeringen (2026) Uppdrag att vara nationella behöriga myndigheter enligt AI-förordningen. Regeringsbeslut, dnr Fi2026/01365, publicerat 12 juni 2026.

SIIA (2025) SIIA Seeks Clarification on Implementation of EU AI Act's Rules for High-Risk AI Systems in the Educational Context, 21 juli 2025.

Skolverket (2026) Artificiell intelligens i undervisningen – en lägesbild över lärares användning och hantering av AI under hösten 2025 och starten på 2026. Stockholm: Skolverket, 26 maj 2026.

SOU 2025:101 Anpassningar till AI-förordningen – Säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation. Betänkande av Utredningen om AI-förordningen. Stockholm, 6 oktober 2025.

Sveriges Skolledare (2025) Ställningstagande – AI i skolväsendet, december 2025.