Två svensklärare på Birger Jarls Gymnasium kortade den skriftliga återkopplingen från 20 minuter per elev till 10–12 med Gradr. Inom några veckor hade hela skolan följt efter.
Bakgrund
Hösten 2025 hörde Gradr av sig till Johanna Lokeheim, rektor på Birger Jarls Gymnasium, med en enkel fråga: var skolan öppen för att utforska hur AI kunde minska lärarnas arbetsbörda – och förbättra återkopplingen eleverna får?
Hon sa ja – och tipsade om två svensklärare som var nyfikna nog att verkligen ge det en chans.
Där började det. Vi inledde ett samarbete med Sara Salavati och Sadia Pearson Harnafi för att se vad Gradr kunde göra i deras vardag.
Första resultaten
Resultaten kom nästan direkt. Redan från de allra första passen efter introduktionen berättade Sara och Sadia att de sparade tid och gav eleverna bättre återkoppling än tidigare. Förtroendet växte inte fram långsamt – det fanns där från början.
Och från den stunden förändrades något. Samtalet handlade inte längre om huruvida AI kunde ha en roll i deras undervisning. Det handlade om hur långt det här faktiskt kunde gå.
Hur det spred sig
Det spred sig som det brukar på en skola – i korridoren, i ämneslaget, i personalrummet. Under veckorna som följde började lärare i engelska, samhällskunskap, ekonomi och juridik också att testa.
Alla kom med sin egen frustration:
En lärare lade 20–30 minuter per elev bara på att formulera skriftliga kommentarer
En annan jonglerade flera klasser, med skrivuppgifter som hopade sig över helgerna
Sara Salavati gick igenom runt 90 elevtexter i veckan
Eric Monroy, lärare i samhällskunskap och sociologi, hade räknat ut att rättningen tog en tredjedel av hans totala arbetstid
Mönstret blev snabbt tydligt: lärarna testade Gradr och ville fortsätta använda det.
Eric Monroy hade redan gett ChatGPT, DeepSeek och Copilot en ärlig chans för samma uppgift – och lämnat dem utan att bli övertygad. Med Gradr räckte det med ett pass.
”Jag kan verkligen se hur det här underlättar.”
— Eric Monroy, lärare i samhällskunskap och sociologi
Sara och Sadia, de två svensklärarna som satte igång alltihop, höll inte heller tyst om det:
”Vi är jätte för Gradr — vi har skrytit för våra kollegor om att ha Gradr.”
— Sara Salavati, svensklärare
Vad de kom fram till
Siffrorna kom snabbt. Sara Salavati mätte själv: det som tidigare tog henne 20 minuter per elev tog nu 10–12 minuter. Vid ett annat tillfälle gick hon från ungefär en och en halv timmes manuell rättning till runt 30 minuter för en hel klass.
Men den viktigare upptäckten var att kvaliteten inte sjönk. Eleverna upplevde kommentarerna som tydligare och lättare att agera på. Sara lät till och med sin klass jämföra Gradrs återkoppling med hennes egen, sida vid sida – och frågade eleverna vilken version som hjälpte dem mest. Resultatet var tydligt.
”Det är inte bedömningen i sig som tar tid — jag ser väldigt snabbt var en elev befinner sig. Men att sitta ner och skriva tydliga kommentarer, det är det som tar tid. Jag hade kunnat lägga ner den tiden på att utveckla mina lektioner istället.”
— Sara Salavati, svensklärare
I december hade Johanna Lokeheim hört tillräckligt från tillräckligt många för att veta vart det här var på väg.
Från övertygelse till beslut
Det som började med två nyfikna lärare hade blivit ett beslut för hela skolan – framvuxet steg för steg, i takt med att allt fler kollegor provat och inte ville gå tillbaka.
